Tematrio - engelskspråkigt

Den här veckan efterlyser Lyran tips på engelskspråkiga böcker. Det knepiga när det gäller sådana tips är ju hur avancerad man är, såväl vad gäller själva språket som att ta till sig ett komplicerat innehåll på det främmande språket. Jag har ju, tyvärr, slutat läsa på tyska, eftersom det tar mig för lång tid att dechiffrera det jag läser, och när en sida tar... tio minuter, ja, då går det inte, i alla fall inte i ett liv som mitt. Jag kanske tar itu med det när jag gått i pension.

Nåväl, tips var det:

Jane Eyre av Charlotte Brontë tycker jag är ett måste, även om jag läste den på svenska första gången, men den håller för många omläsningar på såväl svenska som engelska. Flickan som förlorar sin familj, växer upp på ett barnhem och blir guvernant hos Mr Rochester på Thornfield, ett hus, som liksom sin ägare ruvar på hemligheter. Ett mönster för en hel tradition.

The Lover's Dictionary av David Levithan är en mycket speciell liten bok. Den är kort, mycket kort men innehåller så ofantligt mycket. Ett antal uppslagsord med en berättelse eller betraktelse för varje. En kärlekshistoria där ett enda kort kan säga allt. Det enda kruxet är att många av uppslagsorden är ganska svåra så man kan behöva ha en vanlig dictionary till hands.

The Eyre Affair av Jasper Fforde och dess fortsättningar är smågodis för litteraurnördar. Lite Harry Potter för vuxna med tidsresor, annorlunda utgång i historiska skeenden, en parallell värld inne i litterauren och massor av klurighet. Man kan bli lite övermätt (som jag just nu) och det är inte Jane Eyre som är den största poängen men roligt är det (recensionen jag länkar till är inte så positiv men jag har haft väldigt roligt när jag korrigerat mina förväntningar).

Utläst: Felicia försvann av Felicia Feldt

Precis när jag hade skrivit mitt inlägg om att bli lite mer selektiv och tänka efter en extra gång stod Felicia försvann där på bibliotekets nyhetshylla och jag kunde inte låta bli. Och jag ångrar mig inte. Den är kort och lättläst och har nog inte tagit någon annan lästid ifrån mig, i och med att jag läst den vid tillfällen då de andra böckerna jag läst parallellt varit helt omöjliga.

Eftersom jag läste en hel del om den när den kom ut blir jag inte så chockerad och inte heller så djupt berörd, även om det hela - om det är sant - egentligen är djupt chockerande. En sådan barndom är ju ett rent vansinne och att den i det hela drivande modern samtidigt varit en auktoritet inom barnutveckling/barnuppfostran/allt som haft med barn att göra... än mer vansinnigt. Min relation till Anna Wahlgren är annars i princip obefintlig- jag har läst ett par svar från henne i någon frågespalt och inte gillat dem men annars har hon bara varit "hon den där som skrivit Barnaboken och har nio barn".

Det är korta stycken, små minnen från olika tider, utplacerade liksom slumpmässigt så att bilden får växa ihop och hål fyllas vartefter. Jag tror att det är bra, det skapar en ytterligare dimension än förfärlig barndom och usel modersrelation som leder till ytterligare defekta barndomar och dito modersrelationer. Det blir en annan spänning mellan då och nu och det öppnas avgrunder på ett annat sätt. Samtidigt vet jag inte om det hade räckt till utan den där sanningsdimensionen, det är något lite för torftigt över det hela, lite för mycket av terapiskrivande. Och ibland konstiga ordval, som "tonåringsflickor".

Välja rätt

Igår lånade jag bilderböcker på biblioteket igen, denna gång utan att Maxi var med = jag valde själv. Och det gäller att välja rätt för innan det var dags för nattning hade de fyra böckerna lästs minst tre gånger vardera. Jag var nöjd, Maxi ganska nöjd och min medhögläsande make var nog ungefär tre fjärdedels nöjd.

Tesslas mamma vill inte av Åsa Mendel-Hartvig och Caroline Röstlund
Kringel av Margret och H. A. Rey
Lilla spöket Laban av Inger och Lasse Sandberg
Sov gott, sa Lilla Spöket Laban av Inger och Lasse Sandberg

Forma Books Blog Award

Nu är det dags att nominera bloggar till Forma Books Blog Award. Förra året vanns priset av Bokhora men i år har två bokbloggar möjlighet att göra det; en där det enbart skrivs om barn- och ungdomsböcker och en som har fokus på litteratur för vuxna. Egentligen är det lite märkligt att de delar upp det just så; den ena kategorin får skriva om allt men ha ett fokus, den andra om enbart "en" sak - hur är det med bloggar som har fokus på barn- och ungdomslitteratur men där det slinker med en och annan vuxenbok, då?

Nåväl, man kan nominera så många bloggar man vill och även sig själv, eftersom det inte krävs någon avsändare.

Här gör man det.

Tematrio - Mors dag

Ett sporadiskt deltagande från min sida; ett par kategorier där jag inte kunde komma på en enda lämplig titel eller författare, än mindre tre stycken. Men Mors dag, eller modersbilderna i litteraturen tyckte jag att jag kunde fundera lite på så det blev en Tematrio på temat Mors dag. Av någon anledning har jag fastnat för sorgliga böcker, eller i alla fall böcker som fått mig att gråta. En biografi, en roman med delvis självbiografiska inslag och så en rent skönlitterär skapelse:

Deborah Spungens Inte som andra döttrar handlar ju om dottern men kanske lika mycket om modern; om kampen för att få svar, hjälp, stöd, i en tid då psykiatriska diagnoser, beteendestörningar, bokstavskombinationer och annat var skamligt och därmed ovanligt på ett annat sätt än idag. Jag läste den som trettonåring och tog in allt och grät och grät på en säng i ett hotellrum i London.

Jag går bara ut en stund av Isobel Hadley-Kamptz skildrar det uteblivna, eller avbrutna-innan-det-ens-började-på-riktigt, moderskapet; det väntade efterlängtade barnet som visar sig vara icke livsdugligt och sorgen, vreden, förnedringen som följer. Delvis självbiografiskt, dessutom.

Och så mamman i Room av Emma Donoghue. Instängd i ett litet rum skapar hon en värld och verklighet åt sin son, resultatet av upprepade våldtäkter av mannen som stängt in henne. Förutsättningar som borde skapa ett hat gentemot barnet men där det i stället är kärlek som frodas, mot alla odds.

Och här är Lyrans utmaning och uppmaning.

Rekordlågt

Det verkar som om maj kommer att innebära en rekordnotering vad gäller få utlästa böcker (jag hade en ännu sämre månad förra året men jag misstänker att det försvunna bokbokföringsdokumentet var orsaken, d.v.s. att jag faktiskt läste ut mer än två(!) böcker). Det blir på sin höjd fyra stycken, snarare tre, och det känns hemskt. Tio dagar kvar med idag, det är ju faktiskt en tredjedel, men det känns som om juni närmar sig med stormsteg. Nej, det är inte antalet som är det viktiga, eller borde vara det, men bokhögarna hinner växa till sig något så enormt med den lästakten och så är det ju minnena av åren då jag läste kopiösa mängder titlar (ja, det var åren då Kitty blandades med Borta med vinden, Tvillingdetektiverna med hela Maria Langs och Agatha Christies produktion och tiden delades mellan skola och läsning. Den tiden.). Och inte känns det som om jag läst grundligare eller mer medvetet eller någon annan piffig förklaring. Ja, ja, inget blir bättre av dåligt samvete för en sådan världslig sak; statistiken menar jag, läsningen som sådan är på blodigt allvar.

100 skäl att tävla

Fiktiviteter-Helena har haft en stressad och pressad vår och t.o.m. funderat på att lägga ned sin blogg. Tack och lov har hon inte gjort det och firar det med en tävling - som om inte läsarna skulle vara tacksamma nog för att hon bloggar vidare (jag förstår att smicker inte kommer att ge mig någon förtur men jag tycker faktiskt så). Vinsten är ett fritt val ur hennes mycket ambitiösa lista över hundra böcker som på olika sätt betytt mycket för henne. Naturligtvis vill jag vara med och tävla men att hitta på en bok att tipsa om är inte alldeles lätt; vi tycks ha ganska lika smak men hon har hela tiden hunnit med mina vill-läsa lite före så jag får kanske leta mig bakåt i stället.